Gryt sprängarn

Sitter här och tänker tillbaka på ronja vilken bra jakthund hon var.
Jag minns när ronja började jaga bara räv det var runt hennes 11-levnadsår,
hon gick in för denna jakt som jag personligen fastna för det är en jakt som
det är fullfart i hela tiden, och hade man en hund som ronja så gjorde det inget
om räven gick igryt för hon gick ner och sprängde räven själv eller om gryt hålet
var för litet så skällde hon i hålet och gick där ifrån en stund och vänta in för
att räven skulle komma ut som den gjorde i 50% av gångerna.
När vi för första gången som vi märkte att hon gick under jord var när vi jaga här
på hemma markerna där räven buktar väldigt bra går det ur hörhåll så vet man att det kommer tillbaka likaså denna gång räven kom tillbaka och vi sköt räven och ronja kom
tillbaka drever färgad full med grus och jord på sig.
Far sa att nu hade hon nog varit vid gryt hålet och rullat runt,vi släppte på
en ny räv och denna gång stod niklas och jag på pass nära ett gryt drevet tona
in och drevet tystnade längre bort och ronja kom inte tillbaka och vi undra vart
hon tog vägen,för hon kom alltid tillbaka om räven hade gått i gryt.
Vi gick mot det hållet som vi hade hört henne tystna och plöstligt,så sa niklas jag hör henne tona in och vi gjorde oss beredda men det tona inte in det hördes dåva
skall och vi börja kli oss i huvudet det här är inte skall ovan jord sa niklas och vi kolla runt där vi var och i närheten så var det ett gryt och vi blev som två ??
tecken hunden var under jord och skällde på räven efter en stund så kom ronja upp
och vi koppla henne vi var rädda att hon skulle fastna där inne.
Men detta gjorde hon allt för ofta senare och vi hade många roliga rävjakts äventyr med Ajsings ronja.
Detta med en liten stövare som smålandstövarn är kan ha sina fördelar ibland dunkern
skulle inte komma in i gryt mynningen ens en gång fast ibland hade man önskat det.
mvh Peter